Blandband (C64)

I samband med att jag ropat in ett par spel på Tradera till Commodore 64 och Amiga 500 frågade säljaren om jag ville ha några kassetter med blandade spel på. Han visste inte vad de innehöll men hade inget intresse av att behålla dem själv. Givetvis ville jag ha dem. Jag tackade och skrev att det skulle bli spännande att se vad som fanns på dem.

Det var fyra kassetter, tre 90 minutersband och ett på 60 minuter. Endast ett av dem hade information om vilka spel det innehöll. Jag valde ett av banden, det var av märket Philips och på kassetten hade någon skrivit C-64 Dataspel. 

Att ladda in spel från piratkassetter kan ta sin lilla tid. Först ska man ladda in en turbo, därefter spola fram kassetten till det spel man vill spela och trycka på pilen uppe i vänstra hörnet, L och sedan RETURN. Nu börjar bandet rulla och förhoppningsvis hittar den spelet. Bandspelaren stannar, skärmen visar att den hittat filen. Nu klickar man på SPACE och bandet laddar vidare. Det går några minuter och förhoppningsvis har spelat laddats in och man kan skriva RUN och sedan vänta några sekunder till innan spelet sätter igång, oftast med en skärm om vem som crackat det. När man vill gå vidare till ett annat spel är det samma procedur igen. Att gå igenom en 90 minuterskassett med spel på båda sidor tar således ett tag. Jag har inget minne av att det brukade vara spel på båda sidor. Men det behöver förstås inte betyda så mycket, det är mycket jag glömt. 

När jag köpte min första riktiga Commodore 64 för ett år sen (jag fick aldrig en egen när det var aktuellt) hade jag helt glömt vilka kommandon man skulle ange för att ladda in spel. Som tur var hade säljaren skrivit ett brev och berättat hur man gjorde. Det hade givetvis gått att ta reda på ändå, men det var ett väldigt trevligt brev hon skrev. 

Kassetten var hur som helst fullproppad med spel på båda sidor, över 50 stycken. Nu var det inte alla som fungerade, men det tar lika lång tid att ladda ett spel som inte fungerar. Enda skillnaden är att man möts av ett  LOAD ERROR istället för READY. Det var en blandad skara spel: vissa bra, andra sämre, vissa som jag spelat många gånger, andra som jag aldrig hört talas om. Jag spelade samtliga som gick att ladda in en stund för att se vad det var för något. Några spel stannade jag kvar för att spela lite längre. 

Westbank (1987) var ett av dem, som går ut på att du ska skjuta rånare på en bank någonstans i Vilda Västern. Det gäller att bara skjuta rånarna och inte vanliga bankbesökare, då försvinner ett av dina liv. Har spelat det ganska mycket och det är rätt kul och inte speciellt svårt även om man måste tänka snabbt.

Mad Nurse (1986) var ett spel jag aldrig hört talas om tidigare. Det är ett plattformsspel och du ska se till att en massa spädbarn som kryper omkring inte råkar illa ut genom att lägga dem i sina sängar. Det var faktiskt ganska underhållande, även om jag i grunden inte är så förtjust i plattformsspel.

Hyper Sports (1985) körde jag riktigt länge. Det är en gammal favorit och jag har det på originalkassett också. Det är ett sportspel av den äldre karaktären där du i vissa grenar riskerar att ha sönder joysticken genom att skaka den fram och tillbaka så fort du bara kan. Men eftersom jag har en Tac-2, som är konstruerade för sådana här spel, var det ingen fara för min del. Det är åtta grenar sammanlagt, bland annat lerduveskytte, simning och tyngdlyftning. Kommer att skriva mer om detta spel framöver. 

Kane (1985) har jag också på orginalkassett och jag har ännu inte kommit så långt men jag tycker att det är kul, så det är väl ett av spelen jag helt enkelt får träna lite mer på. Först ska du skjuta duvor med pilbåge, sedan rida över prärien och hoppa över buskar och andra hinder med hästen. Jag är hopplöst dålig på det, men det är som sagt ett kul och trivsamt spel som får en på bra humör.

International Karate (1986) är ju bara ett fantastiskt spel och ett av mina favoriter. Här strävar du efter att nå svart bälte genom att gå matcher om först till två poäng. Om du kör mot datorn blir motståndet svårare i takt med att färgen på ditt bälte förändras. Men roligast är det att spela med en vän förstås. Härlig musik av Rob Hubbard. 

Leaderboard (1986) spelade jag mycket när det begav sig och jag tycker fortfarande att det är ett fantastiskt golfspel, det bästa jag spelat (inte bara på Commodore 64).

Popeye (1984) var en positiv överraskning, har spelat det förut men inte sett någon mening med det. Men den här gången lade jag faktist ner lite mer tid för att förstå vad det gick ut på och det var riktig roligt. Och det är kanske en av fördelarna med att det tar lite tid att ladda in, man stänger inte av direkt för att man inte begriper utan testar några gånger till. Förr hade man ju aldrig tillgång till manual utan det var ju bara att försöka lista ut vad spelet gick ut på och hur man gjorde. I spelet intar du rollen som Karl-Alfred och det går ut på att fånga sånt som hans käresta Olivia slänger ut - i första banan är det hjärtan och i andra musiknoter - samtidigt som du ska undvika Brutus, Karl-Alfreds antagonist som gör allt för att ställa till det för honom. Men om du får tag i en burk spenat så är det bara att ge sig på honom.

War Play (1986) hade jag aldrig testat förut och jag kan inte påstå att jag tyckte det var fantastiskt roligt, men det var något som höll mig kvar. Du kör pansarvagn och du flyger om vartannat samtidigt som du krigar mot dina fiender. Vyn är hela tiden ovanifrån. Vad det var som höll mig kvar kan jag inte riktigt säga, men jag får gå tillbaka till spelet för att ta reda på det.

Ett spel jag inte förstod hur man gjorde eller vad det gick ut på var Zoids (1986). Man fick se en karta och så flyttade man en lite blå prick på kartan. Jag begrep inte ett dugg, men musiken var helt fantastisk så jag stannade kvar och lyssnade på den. Det visade sig att det var Rob Hubbard som låg bakom den, en av de stora SID-musikerna från denna tid som ligger bakom fantastisk musik till en rad kända spel, bland annat International Karate som jag nämnde ovan. En av mina Hubbardfavoriter är dock Commando. Och då handlar det bara om musiken, spelet är inte min typ av spel även om det är allmänt ansett som ett väldigt bra spel. Läste lite om Zoids också som tydligen ska vara riktigt bra men med en brant inlärningskurva. Zoids kommer jag absolut gå tillbaka till. 

Ett spel som jag också stannade kvar ett tag på främst för musikens skull var Ghost'n Goblins (1986). Jag är verkligen inte bra på detta, har aldrig varit. Har heller aldrig tyckt att det var speciellt roligt,  även om det var ett sånt spel alla pratade om när jag gick i skolan och allt fler av mina klasskompisar fick datorer. Spelet är helt enkelt alldeles för svårt för mig, det var det då och det är det nu. Men musiken av Mark Cooksey är underbar.

Spitfire '40 (1985) var ett annat spel jag försökte förstå. En flygsimulator av vad det verkade, men jag lyckades inte komma på hur man skulle få planet att lämna startbanan. Letade inte efter instruktioner heller men tyckte att spelet verkade intressant. Jag ska leta upp manualen på nätet och testa igen vid ett senare tillfälle. Dock verkar det inte ha fått speciellt bra recensioner, det ska vara snyggt men händelselöst i luften. Men det kan ju passa mig, jag gillar ju spel där det inte händer för mycket.

Av de spel som jag inte kunde kunde ladda in var det egentligen bara Scalectrix som jag blev besviken över att inte kunna testa. Det är ett spel jag känner väl till, ska vara som Pitstop II ungefär, med den skillnad att du kan designa dina egna banor. Och lite sämre. Det är ett spel jag gärna vill prova. Och visst kan jag göra det om jag vill. Det är bara att ta hem en d64-fil från någon av alla sidor på nätet som har gamla spel och ladda in via Kung Fu Flash Cartridge. Men det är inte samma sak som att ladda in på riktigt. Spelupplevelsen blir inte den samma. 

Att spel inte fungerade var ju dessutom en del av spelandet på den tiden. Då kunde man spola tillbaka, skruva på tonhuvudet med en liten mejsel och hoppas på bättre tur. Vilket man hade ibland, men oftast inte. Häromdagen, när vi var några stycken här hemma och spelade Sport of Kings, fick jag berättat för mig att de brukade lägga en 50-öring under kassetten och då kunde det ibland fungera. Måste testa det, för jag tycker inte om att skruva.

Men för att avrunda kan jag bara konstatera att det var fantastiskt kul att gå igenom kassetten, spela gamla godingar och spel jag aldrig hört talas om tidigare och antagligen inte hade provat om de inte funnits på kassetten. En aspekt som överraskade mig och som jag aldrig tänkt på tidigare var all information man fick från den som crackat spelet. De skrev vilken grupp de tillhörde, när de crackat spelet, ibland hälsade de till någon eller berättade vad du skulle göra om en stund. Tänkte de på att de lämnade ett litet meddelande till eftervärlden? Exempelvis fick jag veta att West Coast Crackers hade crackat Judge Dredd natten mellan 28 och 29 november. Stackare som behövde sitta uppe hela natten för att knäcka ett så uselt spel.

För fler inlägg, se innehållsförteckning

SIDA 1

Turbo 250   (6-13)

Warhalk   (19-60)

Two on Two   (62-92)

Westbank   (95-127

Cad Cam Worrior   (129-159)

Camelot Worriors   (161-185)

Judge Dredd   (188-216)

Robobolt   (219-237)

Mad Nurse   (240-261)

Skyrunner   (264-282)

Flash Gordon   (285-309)

Erebus   (311-327)

Worrior II   (329-350)

Melon Mania   (352-377)

Breakthru   (379-377)

Suicide Strike   (399-413)

Druid   (415-436)

Squash   (438-459)

Infiltrator II   (461-479)

World Boxing   (488-499)

Hyper sports   (501-526)

Saboteur   (528-541)

The last V8   (542-562)

Paperboy   (564-585)

Thai Boxing 1   (587-605)

Thai Boxing 2   (607-625)

First II   (626-649)

SIDA 2

Turbo 250   (6-13)

Mission Elevator   (15-51)

Piracy   (52-89)

Pitstop 2   (91-118)

Transformers   (120-153)

Kane   (155-186)

?

Galaxy   (204-215)

Burnin Rubber   (216-237)

Leaderboard   (238-263)

Popey   (265-275)

Guardian   (276-290)

Montezuma’s Revenge   (291-302)

International Karate   (304-328)

Ghost’s n Goblins   (329-351)

Uridium   (354-372)

War Play   (374-394)

Green Beret   (395-419)

Spitfire ’40   (420-441)

McGugian.  (442-662)

N.O.M.A.D   (464-483)

Nexus   (484-506)

Starquake 64   (507-526)

Zoids   (527-549)

Cracers rev II   (550-570)

Rack em up   (571-578)

Scalectrix   (579-593)

Max Headroom   (594-610)

Round About   (611-623)

Protector II   (624-633)

Art’s Studio   (634-649)

källor: mobygames.com; lemon64.com; gb64.com; sv.wikipedia.org