Hästsport har aldrig intresserat mig, oavsett vilken typ det handlat om: trav, hopp, dressyr, galopp eller något annat. Men det är en helt annan historia när det handlar om videospel. Då kan det vara fantastiskt roligt och jag har flera spel på temat hästar där man antingen rider eller spelar på dem. Derby Day tillhör den senare kategorin: spel på hästar. Det gavs ut av Computer Rentals Limited (CRL) 1983 till Commodore 64 och ZX Spectrum. CRL ligger bakom ett 50-tal spel under åttiotalet men precis som detta är de ganska okända eller bortglömda.
Derby Day handlar som redan nämnts om att spela på hästar. Man kan vara upp till fyra spelare och målet är att ha så mycket pengar som möjligt efter sju lopp, den som har mest vinner.
Det tog cirka tio minuter att ladda in med originalutgåvan från 1983 men jag har även en senare utgåva som laddar in på två och en halv minut. Spelet inleds med en introduktion om vad det går ut på och hur man gör. I nästa steg anger man antal spelare och skriver in namnen på dessa samt om man vill spela med pund eller pence. Till sist väljer man svårighetsgrad: Fun, Serious eller Super Serious. Jag har ännu så länge bara kört fun-läget, men skillnaden verkar endast handla om oddsets utformning.
Inledningsvis har varje spelare 100 pund som man nu ska satsa på någon av de fyra hästarna i loppet. En lista på vilka hästar som deltar och vad de har för odds visas på skärmen samt vilken färg hästarna och ryttarna har. Varje spelare skriver i tur och ordning in vilken häst de ska spela på och hur mycket de vill satsa. När alla gjort sina val byts vyn till en hästkapplöpningsbana. Hittills har spelet varit helt tyst, men när hästarna ställt upp sig på startlinjen spelas en liten melodi eller jingle innan de galopperar iväg. Om man nu kan kalla det galoppera, för fort går det inte. Varje lopp tar ungefär 60 sekunder och när alla fyra hästar är i mål får man se ett målfoto och en resultatlista. Vyn efteråt visar hur mycket varje spelare vunnit eller förlorat. Sedan är vi tillbaka där vi startade och proceduren börjar om med att spelarna satsar utifrån den pott de har, som nu är olika mellan spelarna (om inte alla spelat samma summa på samma häst vill säga). En omgång består av sju lopp och tar 20-30 minuter att fullfölja beroende på hur många som deltar. Därefter börjar spelet om från början och alla spelare har återigen 100 pund i potten.
Grafiskt är det mycket enkelt, men för tiden skulle jag nog vilja hävda att den är bättre än genomsnittet. Det är inte mycket ljud att tala om, vare sig musik eller effekter. Ljudeffekter är det bara under själva loppet när hästarna galopperar iväg (även om det kanske mer låter som att de trippar) och när de närmar sig målgången då man hör ett bakgrundsbrus som jag antar ska föreställa publiken. Men det är inga problem att effekterna är så enkla eller att spelet är ganska tyst. Jag tycker om det, tycker om tysta spel vilket jag nämnt i andra inlägg.
Derby Day är ett roligt och mycket underhållande spel som jag är glad att jag upptäckt. Som så många andra spel var det inget jag kände till när det var aktuellt och första gången jag såg det var när jag köpte The Sports Pack - 6 great games on one tape på tradera. Det var ett annat spel jag var ute efter som också fanns på kassetten, ett cricketspel vid namn Test Match som jag ännu inte begripit mig på. Jag laddade in spelen, det ena sämre än det andra. Jag hade således inga förväntningar när jag skulle testa Derby Day men det blev en mycket positiv överraskning när det visade sig ha så många kvaliteter. När jag sedan såg det på en egen kassett köpte jag det också. Det kostade inte många kronor och var helt klart värt det. Det är roligare att ha spelet på en egen kassett, med egen framsida. Vet inte varför, känns bara bättre.
Som sagt, enkel grafik och enkla ljudeffekter men fullt tillräckliga. Laddtiden är i och för sig väldigt lång från originalkassetten, men jag upplever inte det som ett problem. Nästan tvärtom, tycker denna väntan är meditativ; surret från bandspelaren när kassetten rullar och den tickande väggklockan i bakgrunden. I övrigt tystnad. Som barn minns jag att det ibland kändes som en evighet, nästintill olidlig väntan och jag var oerhört avundsjuk på de som hade diskettstation, som var så mycket snabbare än kassett. Jag blev därför förvånad när jag i vuxen ålder köpte min Commodore 64 och märkte att tiderna för det mesta inte var speciellt långa, oftast inte mer än 3-4 minuter. I mitt minne tog det alltid omkring tio minuter. Originalspelen tar för det mesta lite längre tid, men det var ju piratkopior vi hade tillgång till och de tar sällan mer än tre minuter att ladda, ibland ännu kortare. Tio minuter som det här spelet är dock länge även för en originalkassett. Versionen som fanns på The Sports Pack - 6 great games on one tape gick som sagt betydligt fortare. Antar att man med tiden lärde sig att komprimera spelen bättre.
Derby Day kan inte ha varit speciellt spritt när det gavs ut eller senare heller för den delen. Det verkar helt enkelt vara ett tämligen okänt och bortglömt spel som jag inledningsvis nämnde. Faktum är att jag inte hittat någon recension eller något spelaromdöme överhuvudtaget. Jag tycker dock att spelet är mycket bra. Jag skulle sätta en stark fyra på en femgradig skala, helt klar spelvärt. Väldigt enkelt men spännande. Man sitter på helspänn under den minut loppet pågår, hur går det för min häst, vem kommer att vinna? Hur kul som helst!
För fler inlägg, se innehållsförteckning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar