Atari 2600

Jag har ingen nostalgi till Atari 2600. För mig är det en sen upptäckt även om jag så här i efterhand har insett att jag spelat på den som barn. Men det var ett bortglömt minne så i realiteten var det inte förrän jag köpte en Rasberry Pi 3 som jag stötte på den. Genom att installera RetroPie kunde jag emulera en mängd olika system som Atari, Nintendo, Sega och Playstation One med flera. Av alla jag testade blev jag mer eller mindre förälskad i Atari 2600. Det var något tilltalande med enkelheten, i den brutalt begränsade grafiken. De rudimentära ljudeffekterna. Ren och skär spelglädje, en spelidé och inget mer. 

RetroPie är ett fantastikt litet program, men det har en brist: man kan inte spela med originalkontrollerna. Jag var således tvungen att införskaffa mig en riktig konsol. Och på tradera hittade jag en till ett bra pris och som enda budgivare ropade in den.

Atari 2600 hette från början Atari VCS, Video Computer System. Den släpptes hösten 1977 i USA och lanserades i Europa under 1978. När mitt intresse för videospel uppstod var tiden för systemet redan förbi och hade ersatts av Commodore 64 och Nintendo Entertainment System (NES). Atari 2600 var heller inte lika utbredd i Sverige som i exempelvis USA. Spelhallarna med sina arkadspel var större och hemmamarknaden uppstod i mångt och mycket först med C64 och NES i mitten av 1980-talet. Att jag inte kom i kontakt med systemet är således inte förvånande.

Det första spelet som släpptes var Combat som följde med när man köpte konsolen. Det bygger på Ataris eget arkadspel Tanks från 1974. Det var också det som var tanken när Atari utvecklade systemet: att konvertera sina egna arkadspel. Atari som startade arkadspelsvågen med Pong 1972 och var marknadsledande under större delen av 70-talet, så de hade många att välja mellan. De flesta spel som kom i samband med lanseringen var varianter av arkadspel, som Air Sea Battle, Video Olympcis (med 50 varianter av Pong) och bilspelet Indy 500 för att nämna några.

Atari VCS sålde med tidens mått bra redan från början men det var först 1980 som den blev en riktig succé när konverteringen av Space Invaders släpptes. Försäljningen ökade ännu mer året därpå när man fick licens för att konvertera Pacman.  Trots att det kom nya modeller 1982 (Atari 5200) och 1985 (Atari 7800) så fortsatte Atari 2600 att tillverkas till och med 1991, ett livsspann på 14 år! 

Flera av de första spelen från det sena 70-talet och tidiga 80-talet fortsatte att produceras och säljas så länge konsolen tillverkades. Allt som allt gavs det ut cirka 600 officiella spel och minst lika många inofficiella. Det kommer fortfarande ut nya spel som utvecklats av entusiaster för systemet, men förra året släppte Atari själva för första gången på över 30 år ett antal kassetter i samband med bolagets 50-årsjubileum. Tre tidigare outgivna spel fick se dagens ljus, Yar's Return som är en uppföljare till Yar's Revenge från 1982, Shooter-spelet Sabouteur från 1983 och Aquaventure där man dyker efter en skatt. Man gav dessutom ut tio klassiska spel i lyxigt utförande med spelets titel i ledljus på toppen av kassetten. De sistnämnda kan i skrivande stund endast köpas som ett färdigt paket för tusen dollar.

Nu har jag haft min Atari 2600 ett par år och jag kan bara säga att det är en underbar spelkonsol. Jag har flera olika system i min spelkammare men ett av dem jag värderar högst är min Atari (näst efter min C64). Känslan att koppla in den i TV:n med antennkabel, trycka i kassetten och sätta på konsolen. Bilden är kornig, oskarp och det flimrar. Allt är genuint, inga touchknappar utan spakar som låter när man drar i dem. Riktiga grejer helt enkelt. 

För fler inlägg, se innehållsförteckning

källor (artikel om atari 2600 om inget annat anges): sv.wikipedia.org, ataritimes.com, idg.se - klassikernas klassiker av anders engström (2002), youtube - atari archive episode 1, atari.com - 50th anneversery