För en tid sedan skrev jag om häskapplöpningsspelet Derby Day som jag stötte på första gången i en samlingsutgåva med fem andra spel, The Sports pack - 6 great games on one tape. I samband med det inlägget blev jag sugen på att gå tillbaka till de fem andra spelen och se vad det var för något. Jag mindes dem alla som väldigt dåliga och att Derby Day utgjorde ett undantag från detta. Därför bestämde jag mig för att skriva ett inlägg om dessa fem dåliga spel, men när jag laddade in och testade var de inte så usla som jag mindes. Framför allt ett stack ut i positiv riktning och var riktigt bra. Jag blev kvar vid spelet i säkert en och en halv timme, hade svårt för att slita mig därifrån. Uppenbarligen hade jag varit för snabb med att döma.
Spelet heter Handicap Golf och precis som Derby Day är det Computer Rentals Limited (CRL) som ligger bakom. Det är även samma person som gjort båda spelen, Pete G. Curtis. Det släpptes 1983 till Dragon 32, en av de vanliga datorerna i Storbritannien vid denna tid. Till Commodore 64 kom det 1985.
Inledningsvis ser det inte mycket ut för världen; en väg i nedre delen av bilden, en flådig byggnad i bakgrunden omgivet av grönt och blått för gräs, träd och himmel. Väldigt enkel och inte speciellt tilltalande grafik, helt i avsaknad av djup. Jag utgår från att spelet är programmerat i BASIC vilket inte var ovanligt vid denna tidpunkt. Kevin Toms, som jag nämnt många gånger på denna blogg, programmerade Football Manager i BASIC och av grafiken att döma skulle jag tro att även Derby Day är det.
Du börjar med att välja vilken typ av golfrunda du ska gå: en eller två spelare, nio eller arton hål, hur mycket vinden ska påverka och hur svårt du vill att putten ska vara. Därefter får vi se golfbanan snett ovanifrån med en liten röd gubbe till vänster. Bredvid sig har han en färglös caddy. Bilden visar även vindens riktning och styrka samt avstånd till hålet. I det här spelet använder man inte joystick utan alla val görs med tangentbordet. Krångligt kan tyckas men det var inga problem överhuvudtaget eftersom du ser alla kommandon på skärmen. Varje runda ser likadan ut: du får se första delen av banan men kan om du vill se de resterande delarna genom att trycka på P. När du väljer klubba trycker du C och en vy med alla klubbor visas samt hur långt respektive klubba når. Det sista du behöver göra innan du ska slå är att ställa in den vertikala riktningen på slaget viket du gör genom att trycka D. Flytta markören till önskad nedslagsplats men glöm inte att ta hänsyn till vinden. När du är nöjd verkställer du slaget genom att trycka T. När du kommit till greenen förändras vyn så att det nu är rakt uppifrån med hålet i mitten. Du ser var bollen ligger samt om det är uppför eller nedför. Även här har du en markör, den du ska placera mittemot bollen på andra sidan hålet (använd F5 och F7 för detta) och till sist ställer du in styrkan på putten. Verkställ med F1. Svårare än så är det inte och nu är det bara att gå resten av rundan. Att spela nio hål med en spelare tar cirka 40 minuter.
Grafiskt är det som sagt inte mycket att hänga i granen men jag tycker att det fungerar väldigt bra och den lilla röda gubben (blå för player 2) är riktigt fint animerad när han svingar sin klubba. Designen på vyn är också väldigt välgjord och du har hela tiden tillgång till den information du behöver. Spelet har även plats för lite komik: när rundan är avslutad får du genom bildtexten veta att det är dags för en drink i klubbhuset. Du och din caddy kommer långsamt gående från vänster men när de når fram till gången som leder till klubbhuset sätter din spelare iväg med en väldig fart mot huset, armarna fladdrande i luften och in genom dörren. Caddyn vandrar trött vidare med golfklubborna på ryggen tills han är ute ur bild.
När jag söker på internet hittar jag inte speciellt mycket om det här spelet. Den enda recensionen jag hittar är från Crach som recenserat Spectrumutgåvan och givit det 84 procent. På lemon64.com finns det inte ens en post om spelet, vilket är mycket ovanligt. Men det säger ju också en del.
Jag hade som sagt inga förväntningar när jag laddade in detta, något som stärktes när den första vyn kom upp. Men när jag väl började spela hade jag faktiskt svårt för att sluta. Spelet är så när som på en ljudeffekt i slagögonblicket helt tyst, vilket nog också fick mig att stanna kvar extra länge eftersom jag tilltalas av detta. Hela spelsessionen blir som ett meditationspass. Fast roligare. Och för att avsluta kan jag bara konstatera att Handicap Golf är väldigt enkelt men väldigt kul!
För fler inlägg, se innehållsförteckning
![]() |
Introduktionsvy |
![]() |
Vyn över golfbanan |
![]() |
Dina klubbor |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar