The Activision Decathlon släpptes 1983 till Atari 2600 och året efter fick även Commodore sin version. Oftast kallas det bara Decathlon, så tillvida man inte vill särskilja det från Oceans Daley Thompson's Decathlon. Jag har spelet i två utgåvor, originalutgåvan från 1984 och Firebirds budgetutgåva från 1987. På den senare utgåvan (det mindre fodralet på bilden ovan) står det bara Decathlon. Söker man på internet benämns det oftast bara som Decathlon.
Det är ett klassiskt sportspel av den gamla skolan där man skakar joysticken fram och tillbaka i sidled så fort man kan och använder knappen vid vissa moment. Vid 100 meter löpning är det bara att skaka tills du kommit i mål efter cirka 10 sekunder, springer du 110 meter häck skakar du i sidled och trycker på knappen när du ska hoppa över häckarna, vid längdhopp skakar du fram till språngbrädan där du trycker på knappen. Svårare än så är det inte. Skakspel brukade vi kalla den här typen av spel.
Decathlon har jag spelat mycket, speciellt med min kusin som jag brukade köra Fotboll Manager med. Ett spel som jag alltid tänkt tillbaka på med mycket glädje och därför var ett av de första jag laddade in när jag köpte min C64 mini (som jag redan tidigare skrivit var Pitstop II det allra första).
Och det håller fortfarande, det är ett spel jag återvänder till med jämna mellanrum. Grafiken är enkel, som de flesta spel från 1984, men atleterna är fint och realistiskt animerade. Man kan vara upp till fyra spelare samtidigt men det går också att spela ensam, med datorn som motståndare i löpgrenarna. Om du väljer att tävla i alla tio grenar kör du dem i samma ordning som verklig tiokamp. Du får poäng för din prestation i varje gren och den som har mest poäng efter tio grenar vinner. Du kan även välja att tävla en gren taget.
Det var faktiskt inte länge sedan vi körde en runda, jag och min kusin. Spelet är alltid roligt, men det är som bäst när man är två. Man blir dock ganska slak i armen efter en hel tiokamp. I de flesta grenar behöver man bara skaka några sekunder, men inte under 400 meter löpning. Där man ska skaka allt man har i cirka 40 sekunder (det är betydligt jobbigare än det låter). För att inte tala om 1500 meter som pågår i 3 minuter och 40 sekunder om man är snabb. Då behöver man dock inte köra järnet hela tiden, de första 1300 metrarna kan man ta det ganska lugnt. Men även det känns efter ett par minuter. De 200 sista meterna ska man dock spurta och då är man redan ganska spak, mjölksyran på väg. Men kul är det.
Zzap!64 recenserade Decathlon när släpptes i en budgetutgåva av Firebird 1987 och trots att det då var tre år gammalt fick det 76 procent: "Although the action is repetitive, it's timeless nature brings you back for more". Jag kan bara hålla med och att spelet åldrats med värdighet ser man även på lemon64 där betyget blir 8,03 poäng.
Jag vet inte om poängsättningen i spelet bygger på verklig tiokamp. Men jag kan tänka mig att det i så stor utsträckning som möjligt gör det. Världsrekordet för herrar är i skrivande stund 9126 poäng och innehas sedan 2018 av Kevin Meyer från Frankrike. 1983 var det Jürgen Hingsen från Västtyskland som hade rekordet på 8825 poäng vilket han dock under året skulle tappa till ovan nämnde Daley Thompson, som fått ge namn åt Oceans tiokampsspel. Men högst av alla har jag med ett high score på 9977 poäng. En serie bestående av de gällande världsrekorden i samtliga tio grenar skulle dock ge ett ännu högre resultat: 12549 poäng.
För fler inlägg, se innehållsförteckning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar