Känslan av besvikelse var total första gången jag laddade in Stunt Car Racer den där sommaren 1990. Vi hade precis varit inne i stan och köpt det, min kusin och jag. Länge hade vi stått i affären och plockat bland spelen, lockade av omslagen och bilderna på baksidan. Minns inte vilka spel vi valde mellan men vi fastnade till sist för Stunt Car Racer. Vi delade på kostnaden, tog bussen hem och startade datorn. Det tog en bra stund att ladda in spelet men titelskärmen som kom upp efter par minuter var helt fantastisk och i stort sätt identisk med omslaget i 64:ns mättade färger. Förväntningarna steg för att sedan bytas mot total besvikelse. Brunt, allt var brunt. I samma nyans dessutom. Det enda som bröt av mot det bruna var vägbanans smala svartvita kanter och himlen. Motståndarens bil liknade mer en träkloss, även den i samma bruna nyans. Det såg inte alls ut som bilderna på boxen.
Så här i efterhand förstår jag att det var bilder från Amigaversionen som visades. Antagligen stod det också någonstans på omslaget men det var inget vi lade märke till. Förutom den usla grafiken var det omöjligt att köra bilen. Eftersom det var första-person-perspketiv i 3D såg man banan genom vindrutan och fick inte alls samma överblick som vid ett ovanifrån-perspektiv, vilket var det vanliga. Det var otroligt svårt att hålla sig på vägen och man kom nästan aldrig i mål innan loppet tog slut för att man kvaddat bilen. Och vår engelska var inte den bästa så jag tror inte att vi läste speciellt mycket i manualen, om ens något. Men vi hade betalat dyra pengar så vi fortsatte att köra. Efter några lopp började vi begripa oss på mekaniken, vi tog oss i mål och det blev roligare. Den första besvikelsen bleknade bort och istället var det svårt att sluta spela.
Stunt Car Racer från 1989 är utgivet av MicroStyle som var en del av MicroProse Software. MicroProse ligger bakom kvalitetsspel som Pirates, Civilazation, Gunship, Silent Service och en mängd andra klassiker. Flera av dem utvecklades av den vid det här laget legendariska Sid Meyer, men det här är designat och utvecklat av Geoffrey J. Crammond. Han hade arbetat med spelet i ett par års tid när det gavs ut, vilket var väldigt länge på den här tiden. Tidigare hade han gjort tre spel till Commodore 64: racingspelet Revs och uppföljaren Revs+ (1986/1987) samt det tämligen unika The Sentinel (1986).
Stunt Car Racer är ett ovanligt racingspel där loppen körs på berg-och-dalbanor (se bilder nedan) med höga backar, skarpa kurvor och hopp. Spelet är utformat som ett seriespel med åtta banor uppdelat på fyra divisioner. Varje division består av tre förare (dig själv inräknat) och du möter de andra två gånger. Två poäng för vunnet lopp och ytterligare ett för snabbaste varv. Vinner du ligan flyttas du upp en division och kommer du sist flyttas du ner.
Det finns inga räcken så det gäller att hålla sig på vägbanan. Eftersom den delvis går högt upp i luften skadas bilen ordentligt om du kör av på en höjd. För att klara en bana behöver du hålla rätt hastighet vid de olika delarna, du kan inte köra för långsamt men inte heller för fort. För att ta sig över vissa hopp måste man hålla exakt rätt hastighet för att inte hoppa för långt eller för kort. Enda sättet att lära sig är genom trial och error och det kan ta sin tid, framför allt i de högre divisionerna. Som tur är finns det möjlighet att testa divisionens två banor så många gånger man vill inför varje ny säsong. Man kan även välja "practice" för att testa alla banor oavsett division innan man startar en liga.
Under loppet belastas och skadas bilen viket visas genom en "spricka" som sprider sig från vänster till höger högst upp i bilden. Vid en ordentlig krasch uppkommer det "hål" på linjen som gör att sprickan sprider sig fortare. Om den når fram till högra sidan betyder det att bilen inte längre går att köra varpå loppet avbryts. Sprickan försvinner mellan varje lopp men hålen är kvar, även vid ny säsong. Flyttas du ner i division fyra igen nollställs skadorna och bilen blir som ny.
Stunt Car Racer är ett av mina absoluta favoritspel genom tiderna. Jag har framförallt spelat det på Commodore 64, det var ju den versionen vi köpte 1990. Tyvärr har jag inte kvar den utgåvan som idag har ett högt andrahandsvärde på e-bay, oftast runt tusen kronor. Jag letade länge på tradera utan framgång men på e-bay fanns förutom originalet i big-box även budgetutgåvan från Kixx till ett betydligt lägre pris. Men med frakt och eventuell importavgift skulle det ändå sticka iväg. Till sist hittade jag budgetutgåvan i England för tre pund hos en säljare där jag ropat in en riktig raritet (Theatre Europe från PSS i en exklusiv utgåva), så jag passade på att köpa Stunt Car Racer också. Jag har det även i en crackad version till Amiga. Spelmässigt och kontorllmässigt är versionerna snarlikt - båda är mycket bra - men grafikmässigt är det betydligt bättre på amigan. Eftersom det är tydligare skillnad mellan vägbanan, banans kanter och marken nedanför är det också lättare att köra.
Stunt Car Racer fick väldigt fina recensioner överallt och betraktas idag som en riktig klassiker. I Zzap!64 fick det 94 procent i december 1989 och budgetutgåvan fick 95 procent i januari 1992. Amiga-versionen fick 92 procent. Datormagazin gav C64:ans version 8 poäng av 10. Att det är ett för tiden unikt spel kan man förstå när man läser vad Tomas Hybner skriver i Datormagazin: "Bilen ska du köra på en bana som kan betraktas som det mest mysko man någonsin skådat i banväg". På Lemon64 får det 8,64 poäng och amigaversionen får nästan lika mycket på LemonAmiga: 8,54.
I början av 2000-talet var en uppföljare på gång, men tyvärr det blev det inget med det. Vill man testa hur det skulle kunna ha sett ut i modernare tappning kan man istället spela Trackmania på PC, X-box One eller PS4, som är mycket inspirerat av Stunt Car Racer.
För fler inlägg, se innehållsförteckning
Bild 1-4 Commodore 64, bild 5-6 Amiga 500
 |
 |
 |
 |
 |
 |
.JPG)
,%20red%202.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar